(August 23, 1840 - November 24, 1915) was a Prague-born Austrian painter. He was born Gabriel Cornelius Max, the son of Czech sculptor Joseph Max and Anna Schumann. He studied between 1855 and 1858 at the Prague Academy of Arts with Eduard von Engerth. His studies included parapsychology (somnambulism, hypnotism, spiritism), Darwinism, Asiatic philosophy, the ideas of Schopenhauer, and various mystical traditions. The spiritual-mystical movement was emphasized by the writings of Carl du Prel, and the Munich painter Albert Keller was also an influence. His first large canvas was painted in 1858 while he was a student at the Prague Academy. He continued his studies at the Viennese Academy of Art with Karl von Blaas, Karl Mayer, Christian Ruben and Carl Wurzinger. From 1863 to 1867 he studied at the Munich Academy with Karl Theodor von Piloty, and also Hans Makart and Franz Defregger. His first critical success was in 1867 with the painting "Martyr at the Cross": that painting transformed the "Ungl?-ksmalerei" (dark palette) of Piloty into a religious-mystical symbolism using a psychological rendering of its subject. He continued to use the dark palette of the Piloty school well into the 1870s, later moving toward a more muted palette, using fewer,clearer colors. From 1869, Gabriel von Max had his studio in Munich; in the summer, he was in the Ammerland at Starnberger Lake. From 1879-1883, Gabriel Max was a professor of Historical Painting at the Munich Academy; he also became a Fellow of The Theosophical Society. In 1900 he was ennobled and became a Ritter. He died in Munich in 1915. His interest in anthropological studies also showed in his work. He owned a large scientific collection of prehistoric ethnological and anthropological finds: the collection now resides in the Stadtischen Reiss Museum in Mannheim. At his residence in Starnberger Lake, Gabriel Max surrounded himself with a family of monkeys, which he painted often, sometimes portraying them as human. Max, along with his colleagues, often used photographs to guide painting. The great number of monkey photographs in his archive testify to their use as direct translation into his paintings. In 1908, his painting "The Lion's Bride" became celebrated, and was depicted in motion pictures as an hommage in the Gloria Swanson film, Male and Female, (1919), directed by Cecil B. de Mille. Gabriel von Max was a significant artist to emerge from the Piloty School, because he abandoned the themes of the Grunderzeitliche (genre and history), in order to develop an allegorical-mystical pictorial language, which became typical of Secessionist Art. Characteristic of the ethereal style of Gabriel Max is "The Last Token" (in the Metropolitan Museum), and "Light" (in the Odessa Museum of Western and Eastern Art, Ukraine).   Related Paintings of Gabriel von Max :. | Portrait of a Man with a Rosary | Sexy body, female nudes, classical nudes 13 | The Waterfalls at Terni | Carpenter Hellberg-s Children | detalj fran babels torn |
Related Artists:
Frans Jansz van Mierisi
1635-1681 Dutch Frans Jansz van Mierisi Gallery
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).
Lefebvre, Jules Joseph
French, 1834-1912